Familjeföretag är den dominerande formen av företag i både USA och Sverige, men endast en tredjedel av alla ?första generationen? familjeföretag förs vidare till nästa generation och endast 15 % av dessa förs vidare till tredje generation. På senare år har det blivit vanligare att företagen säljs vidare utanför familjen men det har inte forskats kring hur kulturen påverkas av ett uppköp av en extern part.Syftet med uppsatsen är att påvisa om och i så fall hur kulturen i ett familjeföretag förändrats vid uppköp av en extern part.För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt, hermeneutiskt tillvägagångssätt använts. Vi har genomfört fallstudier på tre företag där ett före- och efterperspektiv på kulturen har studerats genom kvalitativa intervjuer och observationer.Resultatet av forskningen visar att kulturen i tidigare familjeägda företag förändras vid uppköp av en extern part. Hur kulturen förändras beror på de nya ägarnas värderingar, prioriteringar och mål..

Min uppsats har visat på black metal-stilens betydelse för fyra ungdomars identitetsskapande. Jag har med koppling till teoretiska infallsvinkar och begrepp rörande stilars och kulturers betydelse diskuterat black metal-kulturen med fokus på dess stilmässiga uttryck, dess symbolanvändande och dess innebörd för ungdomarnas självbild.I min studie har jag diskuterat och redogjort för hur black metal-kulturen kan te sig genom att förklara hur musiken låter och hur stilens uttryck i form av kläder och frisyrer kan se ut. Uppsatsen har visat på hur symboler och kodsystem används av ungdomarna inom ramen för kulturen för att markera och positionera sin identitet. Jag har i min studie även visat hur black metal-stilen kan vara ett existentiellt ställningstagande mot kommersialism och mainstreamkultur..

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer.

Vi har i vår uppsats kommit fram till att man i stort kan beskriva IKEA-kulturen som homogen eller enhetlig, då den är baserad på universella värderingar, men med heterogena inslag som en konsekvens av nationella kulturskillnader och lokala omtolkningar av de universella värderingarna. Vi menar att detta påverkar kulturen i egenskap av styrverktyg och påstår med stöd i den dialektiska synen på utveckling att man kan styra med en stark organisationskultur men att det är omöjligt att ha full kontroll över kulturens utveckling då förändring, ur en kulturell aspekt, är något man aldrig fullt ut kan kontrollera..

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer.

Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvägledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier på skolan (Allmänna råden och kommentarer 2009). Det är även konstaterat i läroplanen att studie- och yrkesvägledningen är ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie är således att undersöka samverkan på den specifika skolan. Vi vill tittare närmre på vad studie- och yrkesvägledarna, lärarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frågor vi vill besvara är; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen på berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvägledarna, so - lärarna och rektorerna själva sina insatser i syo- kulturen på skolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medlemmar i en demokratisk motorcykelklubb förhåller sig till 1%-klubbar (så kallade kriminella motorcykelgäng) och om de upplever sig bli utsatta för fördomar från samhället. Undersökningen utfördes genom öppna intervjuer. Resultaten visar att medlemmarna i en demokratisk motorcykelklubb hade en negativ attityd till 1%-kulturen och 1%-klubbarna, men inte nödvändigtvis till medlemmarna i dessa klubbar..

Titel: Press på kulturen eller kultur i pressen? ? En kartläggning av kulturen och kulturpolitiken i artiklar berörande Västra Götalandsregionen i regionens dagspress.Författare: Erik Karlsson, Jenny Svensson & Malin SvenssonUppdragsgivare: Kultursekretariatet i Västra GötalandsregionenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Sidantal: 41 inklusive bilagorHandledare: Britt BörjessonSyfte: Studiens syfte är att kartlägga dagspressbilden av kultur och kulturpolitik i artiklar berörande Västra Götalandsregionen.Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: Artiklar om kultur och kulturpolitik från tio regionala/lokala dagstidningar.Huvudresultat: Resultatet av denna undersökning visar att rapporteringen av kultur och kulturpolitik i regionens dagspress är relativt stort, hela 10 % av all rapportering om Västra Götalandsregionen berör ämnet kultur. Innehållet i de artiklar som fokuserar på kulturpolitik utgörs till största del av negativt skrivna händelser. Det går att utläsa att de artiklar som är insändare samt debattartiklar är skrivna av politiker eller andra högt uppsatta personer. Genom att fastställa 3 stereotyper har man kunnat slå fast vilka olika typer av kulturpolitiska artiklar det finns..

Detta a?r en studie av den sociala kulturen och arbetssa?ttet hos ett specifikt rockband. Studien har utfo?rts med element av etnografisk forskningsmetod och ger la?saren en bild av hur det kan se ut och ka?nnas att delta i en rockturne? i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanma?nskliga interaktionen hos deltagarna i turne?n, samt fo?rfattarens egna tankar kring arbetet med att utfo?ra studien..

Organisationskultur är ett komplext begrepp med många olika definitioner. Kulturen inom organisationen kan vara enhetlig, uppdelad eller splittrad och den kan även påverka hur en organisation presterar. I studien finns tre olika perspektiv på organisationskultur som speglar huruvida kulturen är enhetlig, uppdelad eller splittrad. Dessa tre perspektiv är integrationsperspektivet, differentieringsperspektivet och fragmenteringsperspektivet och i vår studie har vi undersökt vilket av dessa perspektiv som två olika delar av en organisation tillhör. Vidare har vi sökt svar på frågan hur de olika perspektiven påverkar måluppfyllelsen i de två olika delarna av organisationen.

SyfteVårt syfte med denna uppsats är att få mer kunskap och förståelse kring emo-kulturen och de ungdomar som antas tillhöra den. Vi vill via de ungdomar som har inblick i och kunskap om kulturen beskriva och analysera denna kultur. Vår ambition är inte att påvisa sanningen om emo-kulturen och de ungdomar som antas tillhöra den, utan vi vill ge en bild av ungdomarnas subjektiva förståelse och kunskap om kulturen. Frågeställningar:? Hur beskriver och uppfattar ungdomarna vid emotrappan emo-kulturen? Utifrån: symboler, grupptillhörighet, normer, attityder och stil.

Denna uppsats är en studie av barn och ungdomars syn på sin identitet i förhållande till sin kultur. Uppsatsen grundar sig på en tentativ analys av vilka möjligheter ungdomarna har och hur de tas tillvara på både i samhället och skolan. Jag har valt att begränsa mig till hip hop kulturen eftersom jag har ett inifrån och utifrån perspektiv i det att jag själv är insatt i den. I min strävan att besvara dessa frågor har jag via Grundad teori använt mig av observationer samt intervjuer för att nå fram till mina svar. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av Bourdieu och Ziehe och deras diskussioner och tankar kring kulturell friställning respektive socialt och kulturellt kapital samt vilken roll habitus spelar i det sociala kapitalet.

Ett stort fokus som växt fram i dagens mångkulturella samhälle är kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan användas som ett verktyg för styrning av anställda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte från byråkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll är det nu styrning av individers föreställningar och värderingar som står i fokus. Detta är en utgångspunkt för studien vars syfte är att undersöka anställdas upplevelse av kulturen inom en organisation i försäkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken påverkan kulturen inom organisationen har på de anställdas värderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillämpats på studien, vilket innebär att individers uppfattningar om hur de tänker och handlar i deras omgivning är centrala.

Titel: Patientmiljön på två somatiska vårdavdelningar i Bangkok, Thailand Bakgrund: Miljö ur ett hälsoperspektiv omfattar den fysiska, kulturella och psykosociala aspekten av omvårdnad. Miljön på en vårdavdelning kan både främja hälsa och ha en ogynnsam verkan. Omvårdnad är ett universellt fenomen men kulturen formar människans syn på hälsa och även hur hälsa kan uppnås. Sjukvården i Thailand präglas av buddhismen. Syfte: Beskriva miljön kring patienter på två somatiska vårdavdelningar i Bangkok.

Ett stort fokus som växt fram i dagens mångkulturella samhälle är kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan användas som ett verktyg för styrning av anställda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte från byråkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll är det nu styrning av individers föreställningar och värderingar som står i fokus. Detta är en utgångspunkt för studien vars syfte är att undersöka anställdas upplevelse av kulturen inom en organisation i försäkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken påverkan kulturen inom organisationen har på de anställdas värderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillämpats på studien, vilket innebär att individers uppfattningar om hur de tänker och handlar i deras omgivning är centrala.